MARDRÖMMAR


Väderleksrapport: Inget regn i sikte idag, men när jag kom ut mitt på dagen någongång, så var luften så frisk att det kändes som att det var vinter!
Kanske hösten äntligen är på väg ändå!
Otroligt härligt att vara ute idag också, rekomenderar jag till alla!


I alla fall, i natt drömde jag att jag hade en docka, hon såg ut som en helt normal (levande) tolvåring.
Hon gick omkring och pratade som vilken människa som helst, fast hon var väldigt beskedlig och följde mig överallt.
MEN helt plötsligt fick hon snefel och drog fram en skalpell och insisterade på att hon skulle hugga mig med den, så jag sprang såklart iväg, och större delen av natten spenderade jag med att försöka fly och gömma mig för henne,
men hon hittade mig hela tiden.

Tillslut så hade jag under en längre period lyckats undkomma henne och tog skydd i mina kära kusiners lägenhet.
Jag kom överens med dom att jag skulle få bo där i några dagar tills jag eventuellt skulle bli tvungen att fly igen.

Hur som helst så for mina kusiner iväg för att jobba och gå i skola och jag passade på att gå ner till tvättstugan och tvätta.
(I en väldigt konstig tvättmaskin förövrigt, jag tror att den var portabel för den var som en jättestor IKEA kasse, bara att vika ihop och gå iväg med.. om man nu skulle vilja det förstås. Kanske nästa steg inom tvättmaskins utvecklingen!)
När jag stod där och tvättade så upptäckte jag, på något utomkroppsligt mystiskt sätt, att dockan var på väg till tvättstugan!
Det brydde jag mig inte så mycket om, utan tänkte:
Jag hinner säkert klart innan hon hinner fram! så jag tvättade klart  och vek ihop tvätten i lugn och ro.
När jag sen skulle gå ut från tvättstugan och kom ut i korridoren utanför så hade hon visst hunnit fram, hon var utanför dörren som skilde korridoren från övriga trapphuset, där klättrade hon omkring på väggarna runt dörren och krafsade och slet i dörren för att komma in, jag hann ägna en tanke till att jag borde ju ha slagit sönder ett fönster i tvättstugan, så att jag skulle ha kunnat klättra ut genom det, för det här skulle ju aldrig gå!

Jag hann tänka ungefär det innan hon hade lyckats slita upp en tillräckligt stor glipa i dörren för att ta sig in och kom gående mot mig med skalpellen i högsta hugg.
Det fanns ingenstans att fly förutom in i tvättstugan igen och om jag skulle fly vidare därifrån skulle jag vara tvungen att både slå sönder fönstret och klättra ut och det skulle jag inte hinna, så valet var mellan att bli huggen eller att slå ner dockan.
Jag gjorde ett tappert försök att slå ner henne med ett pappersrör (fråga mig inte vart jag fått det ifrån, troligen så låg det väl bara och skräpade i korridoren eller nåt..), men, precis som jag alltid är i drömmar, så var jag super svag och hon blinkade inte ens en gång (fast hon var ju en docka också förstås och hade inte någon känsel, men ändå) men hon berättade att hon var tvungen att hugga mig i låret för det var nåt fel (jag tror att det var för att hon kommit på att jag inte såg ut som henne, utan hade riktiga leder, och det var det som var felet, så hon var tvungen att skära bort dom!)

(...aahhh! galna docka!!!)

Så jag tog tag i hennes armar och höll fast henne (för det kunde jag konstigt nog... i alla fall ett tag) och hon tog spjärn mot min mage med sin armbåge för att komma loss och när hon börjar att spjärna emot så kommer det fram såna där tvspels mätare, som mäter liv osv. och på dom så ser jag hur hennes styrka rusar uppåt!
Hon håller alltså på att bli starkare!

Jag försökte prata henne tillrätta och övertala henne om att hon inte behövde göra så här, att hon kunde vara snäll som hon var förut, då, ungefär samtidigt som styrkemätaren är i topp, så böjer sig äckel dockan sig fram och säger:
But I like to be evil!
(På engelska, jajamensan, jodå jag är ett skadat barn)
och sen så vaknar jag, tror jag i alla fall, för jag minns då inget mer.


Men!
Om man trycker tex. en armbåge i magen på sig själv så kan man uppleva en sugande ilande känsla,
och den känslan hade jag!
När jag vaknade!
Precis på stället där dockan hade haft sin armbåge!!

Ahahahha! Inte bra!!


Vilket påminner mig om
en annan dröm som jag hade för ett tag sen, efter att jag och min kompis sett på den första japanska The Ring filmen.
Jag har sett filmen förut (eftersom jag äger den) och var inte så väldigt engagerad, jag tror att jag satt vid datorn samtidigt.
Jag lyckades i alla fall se det äckligaste i hela filmen: när tjejen hoppar fram från bakom väggen i det lilla huset i skogen (dom som har sett den vet vad jag menar!)
När min kompis sen gick hem och jag skulle sova, kastade jag en blick på mitt gossedjur Stampe (som jag haft sen jag var sju, och som jag var tvungen att ha när jag var liten för att inte drömma madrömmar) och tänkte:
Jag är 19 och jag sover med gossedjur! och i mitt svaga ögonblick av fåfänga, så bestämmer jag mig för att det är dags att växa upp och att jag inte behöver Stampe för att få en bra nattsömn.
Så jag lägger stackars Stampe i en låda under sängen och går och lägger mig.

Jag tänkte leta fram en bild på The Ring,
men det är mörkt ute, och jag är ensam...

När jag väl sover så drömmer jag vilda drömmar om att jag blir jagad av The Ring flickan.
Alla som känner mig vet hur mycket jag avskyr henne! Hon är nog det värsta som finns! Hurvas, bara jag tänker på det!!
Men, i mina drömmar så brukar hon (och alla andra onda som är ute efter mig) efter att hon jagat mig ett tag och hunnit ifatt mig, vara rätt okej.
Det går nästan jämt att prata med henne och det är sällan hon försöker döda mig, på så stort allvar i alla fall och det är väldigt sällan som jag är rädd.
Så var det även denna gång och när hon jagat mig klart så satt vi och pratade (jag minns inga tydliga detaljer, det här var som sagt ett tag sen...) när hon helt plötsligt appropå ingenting, inte är bredvid mig längre utan står med sitt ansikte nära mitt och säger :

Vi ses om femton minuter!

Varpå jag vaknar!!
Så fruktansvärt rädd har jag inte varit på år och dar!!!

(Inte sen.. hmm... vänta lite nu! Sen när då mån tro?)
(Jo, sen förra gången som jag försökte sova utan Stampe!)

Jag vågade inte röra mig (förutom för att slita upp älskade Stampe ur lådan förstås), än mindre titta på klockan!
Låg bara där med Stampe i ett krampaktigt grepp hårt tryckt mot mig och hela tiden så spelades scenen från filmen upp i mitt huvud, om och om igen, fast inte i det lilla huset i skogen utan i dörröppningen in till mitt sovrum!

Jag minns att jag var helt övertygad om att nu dör jag! och tänkte att hur kan någon egentligen vara säker på att hon inte finns på riktigt, folk som dör hemma, ensamma, i hjärtattack och liknande kanske egentligen blev dödade av The Ring flickan!!
Jag övervägde också på allvar att springa till mamma och sova där istället.
(För alla som vet nånting vet ju att inget ont kan hända om man sover hos mamma!)
Men det gjorde jag inte, utan jag låg bara där i vad som kändes som flera timmar, tills jag tillslut lyckades övertala mig själv om att det måste ha gått en kvart minst flera gånger om.
Då kollade jag på klockan och låg vaken några timmar till innan jag, av ren utmattning, äntligen lyckades somna om (det tär på krafterna att vara skräckslagen ska ni veta!)



Så bra gick det då för mig att växa upp, håöhö, så här i efterhand tycker jag att det är ganska lustigt.
En sak är jag då säker på: Stampe är och förbliver i min säng och ingen annanstans!! och jag behöver inte bli övertygad om att så ska det vara igen, tack!



Nu har jag suttit och tittat på katter tills jag grät av skratt
så förhoppningsvis så ska jag slippa drömma om hemska, småflickor.

Kommentarer
Postat av: Beatrice

Du ska veta min senaste mardröm :O! Du var med i den och hade en ganska betydande roll i den... Vi var hemma hos Benjamin och du och Benjamin hade fått för er att ni skulle mörda och tortera folk, så ni hade börjat med att hugga av Markus fötterna och knuffa ner han i källarn! Och så ringde du till Alexandra, för hon var inte där och ni ville att hon skulle komma. Jag skrev ett SMS till henne att jag inte tyckte att hon skulle komma, men jag minns inte om hon såg det. I alla fall så hade jag väldigt mycket panik, för jag satt bara där och kunde inte bestämma mig ifall jag skulle ringa polisen eller inte - ni är ju trots allt mina vänner!



Det var en mycket hemsk dröm, så jag sov mycket dåligt den natten ;/...

2009-08-15 @ 16:49:43
Postat av: martina

haha!! x) verkligen jag och Benjamin i ett nötskal!

Att du ens tänkte att du inte skulle ringa polisen! Du är alldeles för snäll Bea!

Hehe undra varför vi ville att Alexandra skulle komma :P

2009-08-16 @ 16:37:40
URL: http://vivalamartina.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0