Viva la Martian

Inatt drömde jag mardrömmar.

Jag drömde att jag bodde i min morfars hus och att det var kanske 1800-tal.
Allt var frid och fröjd tills jag började märka att jag var förföljd av en ond ande eller liknande...
Jag och min syster (eller nåt sånt, hon bodde tillsammans med oss i huset iallafall) var och hälsade på en gammal dam som sa att hon brukade driva bort onda andar och hon gav oss en flaska med en dryck i som skulle ge oss "superkrafter" (ungefär i stil med de "krafter" som tex. en kvinna vars barn hade fastnat under en bil fick så att hon kunde lyfta upp bilen. Haha! Jag vet inte riktigt om det är sant, det låter ju ganska otroligt, men jag har hört det från flera olika personer så man vet ju aldrig!) och gav oss uppmaningen att om "anden" besvärade oss igen så skulle vi höra av oss.

Så vi gick hem igen gick vi upp på vårat rum på vinden och började att göra oss i ordning inför en middag som vi skulle på senare på kvällen och jag var inte särskilt orolig för anden för jag hade ju min "syster" i rummet och resten av huset var fullt av människor och jag var mer koncentrerad på att jag inte fick ha de smycken som jag ville ha (plus att mitt hål i ena örat på något sätt hade blivit till två hål som utvidgats till cirka en centimeter, vilket gjorde mig lite brydd, men jag tänkte att det var nog så det skulle vara).
När vi hade suttit och gjort oss redo ett tag på vinden så vände jag mig till min syster och sa:

Vet du vad! Dom får säga vad dom vill jag ska ha de här smyckena!

Min syster svarade mig inte och när jag gick fram till henne så var jag tvungen att stötta henna för att hon inte skulle falla ihop, min syster hade kort nörkt hår som föll fram och döldjde hennes ansikte. Och det var då det slog mig!

- Du är Grudgies! Eller hur!?

Var på hon nickade eller sa ja eller något sådant (jag minns inte riktigt) så jag försökte fly men hon stoppade mig, så jag backade ifrån henne med händerna i luften och sa:

-Ja, men vet du vad!? Döda mig då! Jag orkar inte med det här!

Jag är inte riktigt säker på vad som hände men jag tror att hon tog sats, hoppade och landade på min rygg.. och då försvann hon ur mitt synfält och eftersom jag fortfarande levde och hon inte var i vägen för att fly längre så sprang jag därifrån.
Jag tänkte att bara jag kom ner till där de andra var, så skulle hon inte kunna komma åt mig, men när jag kom ner till köket så var det ingen där, så jag fortsatte in till kontoret där jag hittade en annan av mina "systrar" (fast den här hade blont långt hår, istället för mörkt och kort som en andra hade) så jag sprang såklart fram till henne.
Men när jag kommit fram till henne så märkte jag att systern från vinden (alltså Grudge) var i andra sidan av rummet, så jag tog tag i min syster och puttade ut henne genom en altandörr som lämpligt nog var just bredvid oss.

När vi kom ut ur huset (genom huvuddörren, jag vet inte riktigt hur det gick till heller) så såg jag att min "mamma" och några av de andra som bodde med oss, stod utanför dörren som vakter och det var tydligt att de var under någon sorts förtrollning.

Men vi sprang förbi dom och fortsatte mot den gamla damens hus.
Vi tänkte att desto fortare vi kom fram desto bättre så vi bestämd oss för attt ta fågelvägen (inte att flyga men att ta den rakaste vägen) genom skogen.
Helt plötsligt så hade vi flaskan som vi fått och vi tog båda var sin klunk och sprang för livet, när vi sprungit ett tag och susat fram genom skogen så sa min syster ungefär: Hon är långt långt borta, hon kommer aldrig att kunna komma ifatt oss, hon tar sig ju fram så där långsamt som monster brukar!
Men vi fortsatte att skynda oss genom skogen tills min syster föll ihop.
Och när jag sringer fram till henne så är det Grudgie istället.
Hon tar tag i mitt ben och den blonda systern som Grudgie förvandlades till står plötsligt bredvid och skriker till mig: Hon är inte längre vän med dig på farmville! (Usch vilken mardröm! Hahahaha! Jag vet inte riktigt vad det hade med saken att göra, men jag tror att Grudge hade tagit bort mig som vän på farmville för att hon var arg på mig, eller liknande..)
Sen så fortsätter hon (men nu riktat till Grudge): och du som hade tatuerat henne och allt!
Och Grudge svarar: Ja men då får jag ändra på den då!
Varpå hon börjar klösa mig under foten (där jag tydligen hade en tatuering) och jag skriker och kämpar emot såååklart. När hon är klar så tittar jag på foten och det står något i stil med Deat.


Sen vaknar jag och stiger upp för att inte somna om och fortsätt drömma om den ovanligt stridslystna Grudge.


jajamensan, det var min natt det...

Men det har faktiskt gått ovanligt bra att vara ensam hemma!
Speciellt nu när det är mörkt ute så är det lite av en bragd att inte sitta uppe hela nätterna för att jag är för rädd för att våga röra mig eller att inte ringa över grannen för att jag är skräckslagen för att jag fått för mig att mammas säng har börjat andas! Ahahah! Ja, det var tider det!

PEPPARKAKSDEG, bulldeg, oboy, saltiner, MANDARINER, brieost, gröt.... Åh Umeå! Varför lämnade jag dig!


Förövrigt så var jag tvungen att betala barnbiljett för Sasha på bussen till lycksele! Snålt tycker jag! Och onödigt! Sånt har jag verkligen inte råd med!

Men jag fick min hämd när jag gick av bussen och såg att Sasha lämnade hela sätet vitt som snö (jag förstår inte riktigt hur hon lyckades med det faktiskt, hon låg ju på min jacka hela vägen)

Stackars busschaufför.. (eller vem det nu är som får städa bussen) det borde vara mannen som jag köpte biljetterna av som får städa!

Jaja... det kommer nog tillbaka till honom på ett eller annat sätt.

Idag är det en dag.
Imorgon är det en annan dag.

Jag tror jag ska ta och satsa på morgondagen och gå och lägga mig tidigt.

Jo, det är klokt.


Jag gick förresten upp 10.30! Hurra för mig!
Gick förvisso och la mig i badkaret direkt... men det räknas ändå!



Godnatt

Alltså valpar!
Jag vet inte vart jag ska ta vägen! Jag blir så kär varje gång jag ser dom!
Tur att jag har min älskade lilla söta Sashapashamashakashalashahasha gumma, hon ser ju nästan ut som en valp.

Men det är ändå något speciellt med den äkta varan!


Se där klockan är kvart över två, allt är som vanligt.


Hela dagen har gått på huvudet, ingen ordning alls!
Det började med att jag vaknade och var stensäker på att klockan var tre, så jag skyndade mig upp ur sängen så jag skulle hinna stiga upp innan Alexandra kom hem från skolan!
Men så tittade jag på klockan och den var "bara" elva.

Jag steg upp och åt frukost och kollade på Surrogates, som handlar om att mänskligheten lever genom robotar som är perfekta. Vilket ledde till en stark "overklighets" känsla (hittar på egna ord?) eftersom jag sitter och i princip lever genom min dator!
Men så tog tog jag mig i skinnet (efter några timmar) och klampade iväg i mina Uggabugga skor (som idag satt utmärkt!) till Kvartersvärden som sa åt mig att komma tillbaka senare i veckan och sen vidare till Coop och köpte margarin och champinjoner.
Sen gick jag hem och spenderade ca. två minuter med att försöka låsa upp dörren (först fastnade min vante i nyckelknippan så nyckeln inte gick att vrida om utan att jag skulle vara tvungen att vrida handen på tok för långt för att det skulle vara möjligt och sen så visade det sig att dörren redan var upplåst och jag hade kämpat med att låsa dörren, så då var det bara att kämpa tillbaka igen) och sen så gjorde jag och Alexandra varma mackor med svamp och quorn stuvning! Mumselimumsmumsfilibababa! Dagens höjdpunkt, för sen så var det tillbaka till soffan...

Soffpotatisen har börjat sin utveckling! Vars är alla som skulle hålla igång mig nu då?

Och på tal om att hålla igång! Jag har inte sprungit en enda gång sen jag flyttade till Umeå!
Så nu är motivationen och lusten som bortblåsta.... Hujedamig! Jag får inte lust att kasta mig ut genom ett fönster för att jag inte sprungit på ett dygn längre! Inte bra! Inte bra alls!


Jag pratade med Åsa idag också och konversationen ledde till att minnen som jag hade glömt bubblade upp till ytan, så nu sitter jag här och börjar att tokskratta lite då och då.



Sova kan jag lova.
Ska jag ta mig upp före elva imorgon? (och varför blir allas (eller iallafall någras) händer så konstiga på kvällen?) Det är frågan!

Nu börjar livet igen!
Eller det är på väg att bli som vanligt iallafall, jag sitter ju faktiskt fortfarande uppe vid datorn, precis som jag brukar.

Imorgon så ska jag förhoppningsvis ringa på platssannonser, om inte mina nerver bestämmer sig för att de behöver nån dag till att stärka sig på...

Det är bra om jag ringer så fort som möjligt och får det bortgjort, jag vet jag vet! Och väntar man för länge så verkar man väl inte lika intresserad heller antar jag... Men jag hatar att ringa samtal, speciellt när de är viktiga och speciellt när de är viktiga och man måste göra ett bra intryck!
Prata är ju inte riktigt min starka sida, då jag bara sluddrat och mummlar och jag stavar tom tel när jag pratar! Haahahaaaaaaaaaaaah!

Men ringa till kvartersvärden ska jag göra! Och gå och hämta tapetprover om jag kan!

Sen har ett nytt orosmoln börjat att skymta vid horisonten eller skymta och skymta, det var mer som: Åh nej! justja! och i nästa sekund så bara vräkte det ner och åskade och blixtarade för fullt!
Det är nämligen så att jag måste till arbetsförmedlingen! Blä! Jag har aldrig varit där förut (i Umeå, men jag tror att jag ska klara av att hitta dit iallafall) och har ingen aning om var man går in osv osv. att göra bort sig tar jag med i beräkningen så slipper jag bli besviken iallafall.

Åhhhhh typiskt!!


Ge mig ett jobb nu bara!

Och jag har fortfarande inte satt upp hyllan! Inte bra! Mitt rum är alltså fortfarande belamrat med lådor och allseles ofärdigt...



Men nu till det positiva: jag har pratat med Åsa idag! och tydligen så ska hon till Lycksele nästa vecka när jag också är där!
Hurra! Då blir det slumberparty för hela slanten!

Åh, vad roligt det ska bli att träffa henne igen!


Och jag har köpt skor i helgen! Hela tre par!
Ett finpar med höga klackar och ett till finpar med höga klackar fast med foder! Så jag kan använda dom fast det är kallt och ruskigt ute! Bra bra!
Och det tredje paret är ett par Uggs. Hahahhaha! Jajamensan! Så otroligt fula! Men alldeles alldeles underbara! Mjuka och varma och när man har på sig dom så känns det som om man går omkring med tofflor, underbart!
Fast jag har märkt en brist i paradiset, jag tror nämligen att jag tog en storlek för stor, så jag tror (eller vet) att jag kommer få skavsår av dom. Jag har fortfarande en förhoppning om att jag bara måste gå in dom men vi får väl se om det...


Jag har köpt en kappa på myrorna också (sådan mor, sådan dotter) fin och grön i polyester (hahah! nja, jag vet faktiskt inte riktigt vad den är gjord av..) men än så länge så verkar den tillräckligt varm.
Fin tycker jag att den är än så länge, men jag har börjat fundera på förändringar: kanske korta av den? Kanske sy på muddar?
Ja, vi får se vad jag orkar och hinner...


Nu sova, godnatt.

Ja, det var väl det jag visste!

Världen är emot mig!

Jag var just ute och letade efter kvartersvärden.
Alltså jag gick på en trottoar när jag kom på att jag inte visste vilken adress som kvartersvärden är på exakt, så jag tog fram min mobiltelefon för att skriva och fråga, samtidigt som jag möter ett gammalt par.

När de passerar så tittar gubben på mig och säger: Det är ingen som svarar!



Hur i hela friden kunde han veta det!?

Vad är det för fel!? Varför svarar ingen när jag ringer!?

Jag har ringt mamma fyra gånger, min moster en gång och sen blev jag så frustrerad att jag ringde kvartersvärden också! Men ingen svarar!!!!

Sen börjde jag så klart att fundera på om det kanske är min telefon som är sönder?
Så jag försökte ringa mig själv och det fungerade! och det gick att ringa till försäkringsmannen igår också, så det är väl han jag får ringa om jag behöver prata!
'


AAbuiöabsfpusbdfipabcbasc

Igår köpte vi godis för 60 kronor! Hela stora skålen full blev det, men det förtjänar jag för inte en enda godis har jag ätit sen jag vet inte när!

Nu har jag än en gång fått en ny lärare (vi byter lärare varannan vecka) mitt första intryck är bra, så jag hoppas att det ska fortsätta vara det.

Hmmmmm...

Ja,  det har väl inte hänt så mycket nu på sista tiden, jag har börjat söka jobb nu iallafall, så det är ju bra..

Och jag har inga frimärken så jag kan inte posta brev! Och jag har fortfarande inte kunnat ta mig ner till stan och fixat mitt bankkort så jag har inga pengar att köpa några för heller!

Snart ska jag gå ut med hundarna, jag har stålsatt mig med lite godis, så snart borde sockerchocken kicka in!

Jag borde verkligen ta mig härifrån känner jag, för på tv sitter Oprah och berättar om operationer osv som gått fel, tex att de glömde en 32 centimeter lång hake i en man efter att de operererat honom!
 Huvva!

Nä, nu är det upp och iväg!

Idag har jag hittat åt var min moster bor!
Jag hittade dit på första försöket (nästan) också!
Det tar en halvtimme att gå, så alltså borde det ta ungefär tio minuter en kvart att cykla.
Det var ju inte så farligt!
Så alltså så har Sasha fått sin långpromenad idag! Plus att sen for jag hem till kusinvitamin (jag blev tvungen att skjuta upp besöket en dag, för kvartersvärden kom inte förrän sent!) och på vägen dit så försökte jag lära henne att springa bredvid cykeln, som en riktig umehund.
Det gick ganska bra faktiskt!
Hon var lite nervös inför cykeln från början och hon förstår inte riktigt att hon inte plötsligt kan springa över till den andra sidan av cykelstigen eller att hon inte kan hoppa efter andra hundar och hon gillar inte riktigt när jag vinglar och inte riktigt har koll på cykeln, men det kommer nog att bli bra!
Fast imorgon kommer Timo så då kanske jag inte kommer ha så mycket tid att träna henne ensam...

Ja just det, jag var ju hemma hos min kusin ja, det var trevligt, jag lekte med hennes kattunge och vi lagade middag och sen kom kusselusse också över och åt. Trevligt, trevligt. Och jag träffade kusins "rumskompis" (jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det, de delar ju inte rum, de delar ju en lägenhet! Och sambo kändes inte riktigt rätt heller...) det verkar också vara en väldigt trevlig människa! Öppen och glad!

Men sen var det dags för mig att cykla hemåt och vid det laget så hade klockan blivit ungefär åtta, så det var mörkt och jag skulle cykla genom skogen!!
Uschlamuschla! säger jag bara!
Kusselusse var snäll och erbjöd sig att följa mig, eftersom jag var märkbart nervös inför hemresan, men jag tänkte att äh! Det ska väl ändå inte behövas! och tackade nej.
Så jag stoppade in håret i mössan (som vitamins "rumskompis" tipsat mig om, så att "det iallafall inte syntes på håll att det är en tjej") och trampade iväg efter några snubblingar och halkningar på trädrötter.
Jag försökte att tänka på chokladbollarna som väntade på mig hemma och hur jag gick upp för trappan i trapphuset, men Sasha fick sig ändå ett springpass.
Men medan jag cyklade och försökte se själsäker ut och tänkte tankar i stil med "än är jag inte säker!" "jag kommer bli rån-mördad!" "varför skulle det inte kunna hända mig!?" och "jag skulle lika gärna kunna bli nerstuken utanför porten!" så ploppade tanken upp: att hur kan en människla bli så galen egentligen, att den skulle tex. kunna våldta en annan människa?

Jag vet ju att det finns människor som kan göra sånt, men jag är alldeles för naiv och blåögd (antar jag) för att kunna tro det om någon jag möter.
Det första jag tänker är alltid: åh nej, åh nej, åh nej! när jag träffar någon på en mörk väg, men sen så följs den tanken oftast av: men den har ju en hund! men den bär ju på matkassar! men den har ju en fin mössa!
Och sen blir jag besviken när jag måste cykla förbi och lämna tryggheten av att ha en annan människa i närheten, ifall jag skulle träffa en till annan människa!

Ja, inte är det lätt inte!

Men stoppa-håret-i-mössan taktiken fungerar! För här sitter jag nu och skriver! Och chokladbollar och Oboy har inmundigats och "how I met your mother" har in ögdigats! Men inte har jag lyckats ta tjuren vid hornen och satt mig ner och målat!
Imorgon så kommer Alexandra inte hem förrän cirka klockan nio så då kommer jag förhoppningsvis kunna ta mig tid till att måla....
Och jag måste komma ihåg att ringa försäkringsmannen så att vi får oss en hemförsäkring!
För nu har ljusen blivit uppackade så nu är det fara och färde!
Imorgon så ska jag försöka hitta till mariehems ica butik (eller vad den nu heter) så att jag kan prova ta ut pengar och jag ska ringa till telefonbanken och beställa det nya kortet och jag måste få tag på en borrmaskin också!

Men men, det blir senare problem.
Nu tror jag minsann att det är dags att sova, jajamensan!
Jag har blivit motsatsen till nattuggla nu förtiden, för vad finns det att göra efter läggdags egentligen?

Mina händer ser ut som om dom är 80 år gamla.

Så där ja, då var jag umeåbo nu då!
Jag undrar när jag hade tänkt förstå det egentligen och jag undrar vad Sasha tänker.
Jag hoppas att hon trivs, men lite tråkigt tror jag nog allt att hon har det, jag är ju tråkig och bara stökar i lägenheten hela dagarna (eller dagen som det är hittills..)

Det finns iallafall massor med cykelstigar att promenera på!
Fast i morse så tänkte jag att jag skulle ta en lite längre promenad med henne, men när jag hade gått klart så hade jag bara varit ute i 25 minuter! Och när jag är (var) ute med hundarna hemma (i lycksele) och går (gick) den liiite längre rundan än den vanliga rundan så tar (tog) det en halvtimme!
Men det är väl så det är när jag inte har gått stigarna förut, att de känns längre än de är alltså.

Idag så ska jag fortsätta stöka, men jag har ingen aning om vad jag ska göra av mina fyra kartonger med böcker och kläder! För jag har bara en garderob (och då är det en sån som man ska hänga kläderna i, alltså den har inga hyllor), en halv stång i klädkammaren, en garderob för ytterkläder (och min byrå och skåpet från morfars, men dom är fulla i andra grejer...) och jag har inte någon hylla än, och den jag tog med mig måste jag ha en borrmaskin om jag ska kunna sätta upp!


Och inte kan jag bada heller, eller kan kan jag ju men jag vill inte!
För kvartersvärden skulle komma förbi idag och lämna duschstång mm, och jag vill inte ligga i badet när han kommer hit!
Senare kanske jag ska försöka leta mig hem till kusinvitamin, man inte innan tre för då kommer min cykel hem, om jag inte kommer på att jag kan gå förstås men det är jag tveksam att jag kommer att göra.

Igår stökade jag runt i lägenheten hela dan som sagt (och jag har tappat bort en skruv till mitt skrivbord! Så inte kan jag ställa det på plats heller! För det kan inte stå på tre ben! och sängen känns som att den ska ramla ihop, den är väldigt ostadig! Så jag måste köpa skruvar till den också. Men skåpet från morfars älskar jag! Det är så fint! Det är verkligen en "riktig" möbel! Och jag hittade ett "hemligt" fack i den (eller hittade och hittade, det var ganska synligt) och i det låg det bland annat en instruktionsbok om lampor från 60-talet! HAhah! Och min mamma är en utmärkt simmare ska ni veta!) sen när Alexandra kom hem gick vi och handlade på konsum sen så lagade vi våfflor och såg på tv, sen gjorde vi kladdkaka (eller Alexandra gjorde kladdkaka, jag diskade och diskade och diskade) och såg på The Proposal, den var ganska bra faktiskt, väldigt förutsebar men bra.

I veckan så har vi en uppgift att göra ett porträtt och jag har fortfarande inte kommit på vad jag ska göra! Jag har några idéer som jag kan börja skissa på, men det är såå mycket annat som är SÅ MYCKET roligare än att måla nu, och jag tror dessutom inte att jag skulle kunna varva ner tillräckligt mycket för att kunna gör det heller... Fast jag kunde ju förmå mig att sätta mig ner och skriva det här så vem vet!

  

Vad tror ni?

Jag känner att min svenska inte riktigt är på topp just nu! Och jag använder visst utropstecken överallt, så ursäkta för det!


Jag måste ta mig ner till centrum och beställa ett nytt visa kort, för tydligen så gick mitt sönder på något mystiskt vis och jag måste hitta åt arbetsförmedlingen också snarast!

Nä nu tycker jag att kvartersvärden kan komma så att jag kan gå och bada sen.

Igår satt jag som vanligt inne på mitt rum och sorterade och packade, när mamma plötsligt sliter upp dörren och och förvirrat utbrister hon: MATEN! Jag tror att det är maten! ...maten är klar!

Ahahaha!

Idag har jag ledsnat på att packa.
Jag skulle helst av allt bara kunna peka på grejerna och göra så att de försvinner.
Det känns inte som att jag kommer att behöva något längre.
Jag tror att jag ska plocka ihop det viktigaste och sen kasta ner resten i en påse och märka den med "minnen" och stoppa in den i något mörkt hörn på vinden.... Sen så kan jag rensa det när jag kommer hem nästa gång...

...eller gången efter det.....



Igår tvättade jag iallafall håret för första gången på mycket länge, så idag så flyger det omkring och spretar åt alla håll! Jag måste erkänna att om man bara ska vara hemma så gillar jag håret bättre när det är lite smutsigt!
Bara man kunde slippa den äckliga känslan förstås. (Eller iallafall inte tort och flygigt! Det spelar ingen roll hur länge man kammar det, det är lika tovigt för det!)
Och jag klippte naglarna! Så nu har jag förhoppningsvis minimerat risken att dom ska gå av under bärandet av alla kartonger.

Nervositeten inför att flytta har börjat komma nu... På tiden kan man tycka!
Jag ser på framtiden med skräckblandad förtjusning!

Tur att jag har Sasha

Jag såg just att de håller på at göra en ny Nightmare on Elmstreet film! Eller ny och ny, dom håller på att göra en ny version av den gamla!
Åh! Nu måste jag verkligen se till att se de tre sista filmerna som jag inte sett än!
För vissa vägrade ju att se dom fast vi sett fyra av sju! (tror jag att det var iallafall...)
Under tiden vi såg filmerna så sa jag vid några tillfällen: "om dom skulle göra en sån här film idag så skulle den kunna bli hur bra som helst!"

och vad går dom och gör!? Jo en sån film!

Idag har jag packat alla fyra kartonger och allt som rymdes var bara mina vhs filmer, mina cd skivor (och tillsammans tog de bara upp ett hörn av en kartong!) och resten upptogs av mina kläder och böcker! När jag landat i Umeå så (hoppas jag iallafall!) kommer jag att köra ett klädlass till Myrorna. Om jag inte kommer på att jag ska sy om dom förstås och i så fall så kan de hamna vars som helst! Fast troligast: längst in i min garderob...
Jag hoppas hoppas hoppas att jag kan packa mer imorgon!

Iallafall! Så råder det kartong brist här nu.... tomma kartonger brist!

Snart bor jag där! Åh, vad konstigt det känns!

Jag såg förresten på Grey's Anotomy ikväll och jag måste medge att tåren inte var långt borta när George dog!
Och då har jag inte sett på Grey's på säkert ett år!
Fast jag missade början (för vissa skulle se på när gammla svenska idrottare simmade runt i en pool) så jag missade när Izzy (är det så hon heter?) blev stabil igen. Fast säsongsavslutningen var ändå värre! Jag tror att jag satt och grät då,
om bara alla program kunde vara som säsongsavslutningarna!


Idag har jag också gjort en massa skolarbete! När jag fick slut på kartonger så tänkte jag att jag kan ju göra skolarbetet nu så har jag mer tid till att packa sen.
Så jag satte mig ner och ritade och nu har jag gjort två av tre uppgifter tills på fredag. Inte illa!
Först så ritade jag nio bilder, utan att titta på papperet (otoligt fina blev dom! hahah!) och sen nu på (eller ännu mera på.. kanske jag borde skriva) kvällen så har jag gjort två kolporträtt och bara använt bredsidan på kolet. Det var klurigt men jag tror att jag fick till det ganska bra!
Nu återstår bara att vänta och se vad jag får för respons på bilderna.
Jag hoppas att läraren inte kommer på att hennes bedömning om att jag var duktig på att teckna volym och bildrum är helt felaktig!
Jag är så väldigt peppad på att rita nu för läraren skrev ungefär så här i en kommentar:" ...men det händer att den strävsamma lite dåligare eleven jobbar om den lata och duktiga, lite som i sagan Haren och sköldpaddan och det är alltid lika roligt att se!"

Jag ska då banne mig inte bli någon hare!

Fast jag gillar inte riktigt tanken på att jag tar åt mig när hon skriver "den duktigare"... för stolthet går före fall, eller hur man nu säger..


Åhhhh! Sasha ligger och drömmer med öppna ögon! hahah!

Nä, nu ska jag se om det fortfarande går något roligt på tv och så ska jag äta upp det som är kvar av den underbara kladdkakan som bästa kusin gjorde.   Mumsfilibaba