Viva la Martian

Alltså valpar!
Jag vet inte vart jag ska ta vägen! Jag blir så kär varje gång jag ser dom!
Tur att jag har min älskade lilla söta Sashapashamashakashalashahasha gumma, hon ser ju nästan ut som en valp.

Men det är ändå något speciellt med den äkta varan!


Se där klockan är kvart över två, allt är som vanligt.


Hela dagen har gått på huvudet, ingen ordning alls!
Det började med att jag vaknade och var stensäker på att klockan var tre, så jag skyndade mig upp ur sängen så jag skulle hinna stiga upp innan Alexandra kom hem från skolan!
Men så tittade jag på klockan och den var "bara" elva.

Jag steg upp och åt frukost och kollade på Surrogates, som handlar om att mänskligheten lever genom robotar som är perfekta. Vilket ledde till en stark "overklighets" känsla (hittar på egna ord?) eftersom jag sitter och i princip lever genom min dator!
Men så tog tog jag mig i skinnet (efter några timmar) och klampade iväg i mina Uggabugga skor (som idag satt utmärkt!) till Kvartersvärden som sa åt mig att komma tillbaka senare i veckan och sen vidare till Coop och köpte margarin och champinjoner.
Sen gick jag hem och spenderade ca. två minuter med att försöka låsa upp dörren (först fastnade min vante i nyckelknippan så nyckeln inte gick att vrida om utan att jag skulle vara tvungen att vrida handen på tok för långt för att det skulle vara möjligt och sen så visade det sig att dörren redan var upplåst och jag hade kämpat med att låsa dörren, så då var det bara att kämpa tillbaka igen) och sen så gjorde jag och Alexandra varma mackor med svamp och quorn stuvning! Mumselimumsmumsfilibababa! Dagens höjdpunkt, för sen så var det tillbaka till soffan...

Soffpotatisen har börjat sin utveckling! Vars är alla som skulle hålla igång mig nu då?

Och på tal om att hålla igång! Jag har inte sprungit en enda gång sen jag flyttade till Umeå!
Så nu är motivationen och lusten som bortblåsta.... Hujedamig! Jag får inte lust att kasta mig ut genom ett fönster för att jag inte sprungit på ett dygn längre! Inte bra! Inte bra alls!


Jag pratade med Åsa idag också och konversationen ledde till att minnen som jag hade glömt bubblade upp till ytan, så nu sitter jag här och börjar att tokskratta lite då och då.



Sova kan jag lova.
Ska jag ta mig upp före elva imorgon? (och varför blir allas (eller iallafall någras) händer så konstiga på kvällen?) Det är frågan!