Viva la Martian

Nu är det Söndag, jag och Helena har varit i Åsele och hämtat mamma (och jag förstår inte att det var idag vi gjorde det, det känns precis som att det var igår!).

När vi kom hem tyckte mamma att vi varit dåliga med ordningen i lägenheten så hon rusade runt som en orkan och plockade ihop grejer sen störtade hon ut som ett åskväder med hundarna (till skogen antar jag) och kom tillbaka några timmar senare som en solstråle.
Innan mamma for så sa hon åt mig att jag kunde ju se om det var något som jag kunde plocka ihop!!! (väldigt menande sa hon det...) Så jag gick in i köket och kollade mig omkring och ställde mig tittade på disken och tänkte: Men här finns det ju inget att göra något åt..... (Jag tror inte att min kropp och hjärna har fattat riktigt att JAG ÄR JU FRISK NU!!)

Åhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh! Jag är så trött! så trött! det känns som om jag varit ute och sprungit och min hjärna håller på att somna tror jag.


(Jag tror att jag blivit så rädd för zombisar på sista tiden för att jag är ju en själv!
Nu när jag tagit bort grudgehåret så måste jag väl hitta något annat hos mig själv att vara rädd för antar jag...)