Viva la Martian

I morse när jag var ut med hundarna var det -1 ute, jag kände för att klä av mig naken men kom fram till att grannarna nog inte skulle ha uppsakttat det så mycket... och jag skulle nog inte tycka att det var lika varmt då heller.

Jag borde ha börjat skissa på en uppgift idag men jag har ingen inspiration, temat är de tio första åren av våra liv.
De ni! Läraren kunde lika gärna ha bett oss att göra vad som helst!
Och som grädde på moset så får vi använda vilket material som helst och vi har åtta veckor på oss! Åtta veckor!
Så nu är det bara att sätta igång och göra något fantastiskt!

Jag gillar när man har kort tid på sig och arbetar med ett halv främmande medium, det känns som att kraven inte är lika höga då, men nu har man inga bortförklaringar överhuvudtaget!

Men men det kommer nog att bli bra!


I övrigt så har jag försökt vänja mig vid spikmattan som mamma plockade fram innan hon for, och jag kan ju inte påstå att jag tycker att den är så särskilt skönt! (Inte än iallafall, men förhoppningsvis så vänjer man sig väl.. eller hur?) Det känns ju som om hela ryggen ska gå sönder och det börjar klia eller ja, jag märker att det kliar iallafall och när jag har börjat att klia kan jag inte sluta!
Nä, jag fortsätter att tortera mig med korsetten istället, snart så kanske jag faktiskt kan börja använda den!